I över hundra år har människor i Sverige samlats för att tillsammans studera på egna villkor, ta del av föreläsningar och delta i kulturprojekt. Då som nu var motiven att stärka sina möjligheter att påverka de egna livsvillkoren och ofta att påverka och förändra förhållanden i samhället. Under andra halvan av 1900-talet har statens och kommunernas stöd till folkbildningen varit omfattande. Folkbildningen har växt till en bred folklig verksamhet. Ibland beskrivs Sverige som en ”studiecirkeldemokrati”. den första studiecirkeln ägde rum 1902 och det första studieförbundet bildades 1912.
En stor del av folkbildningsarbetet, både i studieförbund och i folkhögskolor, sker i nära samarbete med de folkrörelser och andra organisationer som antingen är medlemmar i studieförbund eller huvudmän för folkhögskolor. En demokratisk samtalskultur har utvecklats inom folkbildningen, grundad på tolerans mot oliktänkande och respekt för sakliga argument och fattade beslut. I det dagliga folkbildningsarbetet tar den sig uttryck i att deltagarna har ett stort inflytande och gemensamt är med och formar innehåll och uppläggning.
Studieförbunden byggdes upp utifrån olika folkrörelser:
- Nykterhetsrörelsen – NBV
- Arbetarrörelsen – ABF
- Svenska kyrkan – Sensus
- Den frikyrkliga rörelsen – Studieförbundet Bilda
- Landsbygdsrörelsen – Studieförbundet Vuxenskolan
- Universitetens studerandeföreningar – Folkuniversitetet
- Den humanistiska rörelsen – Medborgarskolan
- Frilufts- och miljörörelsen- Studiefrämjandet
- Den muslimska rörelsen – Ibn Rushd
Den moderna folkbildningens historia i Sverige börjar på 1800-talet, med de första folkhögskolorna, biblioteken, föreläsarföreningarna, s k bildningscirklar, samt även tidskrifter och debattböcker. De olika bildningsrörelserna växte fram parallellt med och i samarbete med de nya folkrörelserna. De första folkhögskolorna bildades redan 1868, medan de första studieförbunden tillkom i början av 1900-talet. Under mellankrigstiden växte folkbildningen, med allt fler folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningen frodades även utanför folkhögskolor och studieförbund; när radion startade fick den t ex ett tydligt folkbildningsuppdrag.
Det bekanta begreppet ”fritt och frivilligt” myntades av 1944 års folkbildningsutredning. Utredningens betoning på ”demokratisk fostran” hade naturligtvis en påtaglig aktualitet genom framväxten av de totalitära rörelserna under 1900-talet och det nyss avslutade världskriget. Under 1900-talets andra hälft har folkbildningen fortsatt att expandera, samtidigt som regering och riksdag efterhand förändrat villkoren för de statliga anslagen till folkhögskolor och studieförbund. Den senaste stora förändringen kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning, som innebar att den statligt stödda folkbildningen blev målstyrd istället för regelstyrd.
Folkbildningen finansieras till stor del genom stöd från stat, regioner och kommuner. Vid sidan av den traditionella verksamheten med studiecirklar och kurser bedriver studieförbund och folkhögskolor även annan verksamhet, på uppdrag av samhället och medlemsorganisationer.
Läs mer
Folkbildningsrådet www.folkbildning.se
Folkbildningsförbundet www.studieforbunden.se
RIO www.rio-org.se
Folkhögskolornas informationstjänst www.folkhogskola.nu
SKR http://www.skr.se
Sveriges folkhögskolor https://www.sverigesfolkhogskolor.se/ofi